Båtspelet joutes nautiques languedociennes
Lördagen den 18 juli 2026, Fredriks namnsdag
Klockan ringde 6.30 eftersom Adrian behövde vara på flygplatsen vid 8.00. Det känns lite nostalgiskt att inte ha honom här längre men sommarjobbet kallade.
Med en väska i handen vankade han iväg vid Beziérs flygplats och träffade efter ett tag Sarah och Olof som flög med samma flyg till Stockholm.
Efter storstädningen och i den 40 gradiga värmen satte vi oss på café på seneftermiddagen och betraktade båtspelet joutes nautiques languedociennes som är en form av languedocska vattenriddarspel eller båtdueller.
Det var ungefär det vi mäktade med...det och att läsa våra böcker.
I mitt stilla sinne funderade jag på hur männen i tävlingen orkade med att lyfta lansen i hettan och att återkommande göra piruetter med båtarna.
Men viftade och snurrade gjorde dem medan publiken tjoade lite matt.
Tävlingen förknippas med Sète, men förekommer även i, bland annat, Marseillan Agde och Mèze.
Försökte förstå spelets regler...
Två stora, färggranna träbåtar, en röd och en blå, ror mot varandra.
Varje båt drivs fram av 8–10 roddare och styrs av en rorsman.
Längst akterut står en deltagare på en hög plattform, en tintaine, ungefär tre meter över vattenytan.
Beväpnad med en träsköld (pavois) och en lång lans försöker han stöta motståndaren i vattnet när båtarna glider förbi varandra.
Den som står kvar på plattformen efter sammanstötningen vinner.
Traditionen tros gå tillbaka ända till 1200-talet. En av de äldsta kända uppvisningarna hölls i Aigues-Mortes år 1270, när soldater och sjömän väntade på att segla mot korstågen.
När hamnen i Sète invigdes 1666 under Ludvig XIV anordnades vattenriddarspel som en del av festligheterna.
Den största tävlingen är Grand Prix de la Saint-Louis, som har arrangerats sedan 1743 och lockar tiotusentals åskådare längs kanalerna i Sète varje augusti.
Förr tävlade ofta gifta män mot ogifta män. Numera lottas deltagarna till den röda eller blå båten.
Det är långt mer än en sport, om jag förstår det rätt.
För många invånare i Languedoc är joutes nautiques en levande symbol för regionens identitet, med musik, parader, traditionella vita dräkter och en feststämning som fyller kanalerna varje sommar.
När vi styrde stegen hemåt med nyköpta bakelser under armen så såg vi segrarlaget fira på Marinbaren.
På eftermiddagen ringde grannen Michel för att gratta Fredrik på namnsdagen! Typ:
M : Aujourd'hui, c'est ta fête, c'est la Saint-Frédéric !
F : Oui, c'est vrai !
M : Alors, on prend un Aperol en ton honneur, mon garçon !
F : Merci, monsieur !
Den helige Fredrik som oftast förknippas med namnsdagen är Fredrik av Utrecht.
Han levde omkring 781–838 och var biskop i Utrecht i nuvarande Nederländerna. Enligt traditionen var han en modig och principfast kyrkoledare som kritiserade både makthavare och missförhållanden inom kyrkan. Han arbetade också med kristen mission i de norra delarna av Frankerriket.
År 838 mördades han, troligen i eller utanför kyrkan i Utrecht, kort efter att ha firat mässan. Vem som låg bakom mordet är inte säkert.
Enligt en gammal tradition kan det ha haft samband med att han kritiserat kejsar Ludvig den fromme eller dennes hustru, men historiker vet inte om det stämmer.
Historien visar oss gång på gång varför vi behöver kunna vara sakligt kritiska mot makten utan att bli straffade/mördade för det.
Efter sin död vördades Fredrik som martyr och helgon. Hans minnesdag i den katolska traditionen är 18 juli, vilket är anledningen till att namnsdagen Fredrik i flera kalendrar ligger just då.
Innan den bedrövliga fotbollen då England slog byxorna av Frankrike (vi såg fram till 4-0) så tog Eleo och jag en kvällspromenad.
Trots den sena timman var det fortfarande runt 30 grader.
Vi fick även ett samtal med våra grannar, två män och deras katt Simba. De stod utanför sitt hus och svalkade sig då de inte har terrass...
De återkom till att en kines bott hos oss och jag envisadas med att skaka på huvudet. Nej, Ingela är inte kines, det är jag säker på.
Det var först när vi landade på terrassen som det kom fram att kvinnan som besökte Vallmo i slutet av juni har asiatiskt påbrå.
Det var mer än jag visste...så förvirrade kan alltså sena kvällskonversationer bli.
Kommentarer
Skicka en kommentar