Dag 3, 16 juni:
Vi sov som döda från 20.00-6.00 trots att rummet var varmt och fuktigt. ...Gårdagens långa resa tog uppenbarligen ut sin rätt.
Hotellet ligger i området Miraflores och är nära till flera av Limas kända landsmärken som kärleksparken, utkikstornet, Kennedyparken mm.
Frukosten var god - särskilt den färskpressade juicen och de färska frukterna papaya, mango, fikon, meloner mfl.
Zsuzsanna köpte tre små lamor från kvinnan på bilden.
De här fåglarna finns inte i Sverige.
Vi klurade på om det kan vara ett marsvin, som av förklarliga skäl, vill emmigrera?
Lite intressant fakta om Parque del Amor (Kärleksparken) i Miraflores:
Den invigdes på Alla hjärtans dag år 1993 som en hyllning till kärleken och romantiken och är en av de mest fotograferade platserna i Lima.
Den berömda skulpturen heter "El Beso eller Kyssen som är skapad av den peruanske konstnären Víctor Delfín och föreställer han själv och sin flickvän.
De färgglada mosaikbänkarna och de böljande murarna är inspirerade av Antoni Gaudís berömda Park Güell i Barcelona. Tekniken med mosaikbitar kallas trencadís.
På mosaikmurarna finns kärlekscitat och poesi på både spanska och quechua, inkafolkets språk som fortfarande talas av miljontals människor i Peru.
Det visade sig att platsen blivit utsedd till en av världens mest romantiska platser an National Geographics.
Intressant kuriosa: kyss-tävlingar har hållits här under flera år.
Parken ligger högt ovanför Stilla havet på Miraflores klippor och erbjuder en fantastisk utsikt över kustlinjen. Många kommer dit just före solnedgången för att se solen sjunka ner i havet.
Vi hittade ett litet franskinspirerat café som sålde godsaker och kaffe...och där det första ordet jag såg klottrat på dess fasad var Szeretlek...på ungerska.
Från köpscentret traskade vi upp till Kennedyparken. som med sina 22 000 km2 är en av de största grönområdena i staden.
Den kallas ibland för kattparken då platsen befolkas av hundratals katter som placerades där på 1990-talet för att mörda råttor. Kommunen tillsammans med volontärer tar hand om dem.
Parken är uppkallad efter John F. Kennedy som tack för hans Alliance for Progress för att utveckla latinamerika under 1960-talet.
Parken låg nära striderna under slaget vid Miraflores 1881 - en del av Stillahavskriget mellan Peru och Chile. Historiker har länge diskuterat om det kan finnas kvarlevor från slaget i området.
På helgerna fylls parken av konstnärer, hantverkare, musiker och tillfälliga utställningar. Här hålls även bokmässor, konserter och kulturevenemang året runt.
Det är verkligen en kattpark med mängder av missar i olika färger och storlekar.
De får mat, vatten och husrum.
Vid det laget hade det hunnit bli jättevarmt (25-28 grader) och fuktigt.
Vi hittade en trevlig restaurang vid parken och jag åt min första och otroligt goda Ceviche. Den var helt underbar i smak och konsistens.
Ubertur till guldmuseum
Museos Oro del Peru är en av världens största guldsamlingar som skyddas av tjocka valv. Över 8000 artefakter från kulturer som Moche, Lambayeque, Chimú, Nazca och Inka finns att titta på.
Museet skapades av den peruanske diplomaten och samlaren Miguel Mujica Gallo. Han reste världen runt och samlade både peruanska antikviteter och historiska vapen under flera decennier.
En stor del av föremålen är tillverkade i guld, silver och till och med platina – långt innan européerna kom till Sydamerika.
Världens största samling av tumis eller ceremoniknivar finns här.
Medan spanjorerna värdesatte guld som pengar så såg de peruanska kulturerna guld och silver i religiösa termer. Guld symboliserade solen och silver månen. De användes för att visa makt, status och kontakt med gudarna.
Över 20 000 militära föremål finns också att titta på för den intresserade...
Det fanns en stor uppsättning masker som skydd och skrämseltaktik.
Vi roade oss med att göra en närstudie av unika figurer...
Örhängen.
På hemfärden såg vi flera liknande skyltar som jag förstår har satts upp.
Barranco (Bara-en-ko)
På kvällen tog vi uber och åkte till Barranco som kallas för Limas Montmartre. Området är fullt av gallerier, muralmålningar, kulturhus och kreativa kaféer. När jag snokade runt kom det fram att många av Perus mest kända konstnärer, musiker och författare har bott här.
Suckarnas bro var tyvärr avstängd. Den byggdes 1876. En lokal legend säger att om du håller andan när du går över bron för första gången och samtidigt önskar dig något, kommer önskningen att gå i uppfyllelse.
Barrancco var en badort för Limas överklass
Under slutet av 1800-talet - flera av de pompiga husen går att se än.
Under helgen spelas livemusik överallt - allt från traditionell peruansk criollo-musik till jazz och rock på små barer och kulturhus.
🚋
Tillbaka till hemsida:

https://silviaedling.com
Underbar berättelse om den vackra staden
SvaraRadera