Hemliga ordensällskap

 

Värmen ger sig inte.

Redan efter frukosten slingrade sig den fuktiga hettan fram på asfalten medan vi i vår tur snirklade oss fram på de skuggigaste av gator för att besöka platsen för ett ordersällskap...en variant på frimurare.

På vägen dit tassade vi förbi Ca’ Foscari, det historiska huvudkomplexet för Università Ca’ Foscari Venezia i Dorsoduro och jag kunde inte låta bli att fota ett universitet. 

Universitetet uppger att Cortile Grande är omkring 900 m² och den största privata innergården i Venedig efter Dogepalatsets.

Byggnaden kom till som ett privatpalats byggt åt en doge på 1450-talet men är alltså fortfarande en levande offentlig byggnad som nu är fylld av studenter (27 000), lärare och forskning.

Universitetet grundades 1868 som Italiens första högre handelshögskola och var då den andra i sitt slag i Europa. 

I dag är det ett brett universitet, men fortfarande särskilt profilerat inom ekonomi och management, språk och kultur, humaniora, internationella studier, men också naturvetenskap, miljövetenskap och kulturarv. 

Men vårt mål var, som sagt, inte universitetet utan Scuola Grande di San Rocco.

 

 

En venetiansk scuola var ett religiöst lekmannabrödraskap som också hade betydande sociala och välgörande uppgifter. 

San Rocco-brödraskapet hade särskild anknytning till Sankt Rochus, helgonet som åkallades mot pest.

Den nuvarande stora byggnaden började planeras 1517. Den fick två stora salar ovanpå varandra: Sala Terrena på bottenvåningen och den väldiga Sala Capitolare på övervåningen, där brödraskapets medlemmar samlades till plenarmöten. Vid sidan låg den mindre Sala dell'Albergo, där brödraskapets ledning sammanträdde

Det här är i Sala Terrena, den stora salen på bottenvåningen. 

Själva salen

Sala Terrena är byggnadens stora entréhall. Arkitekturen är avsiktligt nästan kyrklik med tre skepp, åtskilda av två rader höga kolonner. 

 Brödraskapets egen dokumentation berättar att människor stannade och samlades här och att salen ibland också användes för liturgiska funktioner. 

När bilden togs pågick The Quiet Source av den belgiske samtidskonstnären Jan Fabre. Utställningen pågick 9 maj–22 november 2026...mannen med svärdet är en del av den utställningen.

Statyn på väggen i bakgrunden är av Sankt Rochus (San Rocco), brödraskapets skyddshelgon. 

Han känns igen på pilgrimsgestalten och på hunden vid hans fötter. Rochus förknippades framför allt med skydd mot pest, vilket gjorde honom oerhört betydelsefull i det epidemidrabbade Venedig. 

Hans kropp fördes till Venedig 1485, och hans reliker finns fortfarande i den intilliggande kyrkan San Rocco.

Tintorettos tavlor finns runt om.

På högra väggen när man går upp finns Antonio Zanchis väldiga Jungfrun visar sig för de pestdrabbade från 1666. 

Den består egentligen av två enorma dukar och skapades som ett minne över den katastrofala pesten 1630. Zanchi låter Jungfru Maria och Sankt Rochus vädja till Kristus om att rädda Venedig. Han tillhörde de så kallade tenebrosi, dvs konstnärer som använde dramatiska kontraster mellan mörker och ljus.

I den lilla kupolen finns Giovanni Antonio Fumianis fresk, omkring 1700. Den visar Caritas – barmhärtigheten – med religionens brinnande fackla framför fattiga och sjuka som förs fram av Sankt Rochus.

Det här är alltså Sala Capitolare i Scuola Grande di San Rocco.

Sala Capitolare betyder ungefär kapitelsalen och här höll brödraskapets medlemmar sina plenarmöten. Den mindre Sala dell'Albergo bredvid användes däremot av den snävare ledningen, Banca och Zonta. 

Det mest slående är att rummet egentligen är ett enda stort Tintorettoverk. Han började med taket 1575 och arbetade sedan vidare med väggarna. Hela programmet omfattar 33 målningar och var i huvudsak färdigt sommaren 1581. 

På väggarna sitter tio enorma målningar ur Nya testamentet. Bland motiven finns Herdarnas tillbedjan, Kristi dop, Uppståndelsen, Kristus i Getsemane, Nattvarden, Brödundret, Lasaros uppväckande, Kristi himmelsfärd, Betesdadammen och Kristi frestelse. 

Men taket är minst lika viktigt. Där berättar Tintoretto i stället ur Gamla testamentet. De tre stora huvudbilderna är Kopparormen, Mose slår vatten ur klippan och Mannaregnet. 

Tintoretto skapade bilderna för just detta rum. Han utnyttjade till och med rummets besvärliga ljus och de oregelbundet placerade dörrarna som delar av bildkompositionerna. 

Ordern grundades 1478 som ett religiöst lekmannabrödraskap. 

En scuola i Venedig var alltså inte en skola, utan ungefär en kombination av religiös förening, socialt nätverk och välgörenhetsorganisation.

 Medlemmarna var framför allt borgare såsom hantverkare, köpmän och yrkesmän...som inte tillhörde den patriciska elit som styrde republiken. 

Genom scuole kunde de ändå få betydande social status och inflytande. Adelsmän fick vara medlemmar men inte leda organisationen. 

San Rocco började som en Scuola dei Battuti som betyder ungefär de slagna där medlemmarna praktiserade offentlig självspäkning som religiös botgöring. 

Men med tiden blev den sociala verksamheten minst lika viktig. Brödraskapen hjälpte sjuka och fattiga och understödde medlemmar och deras familjer. Så småningom utvecklades verksamheten till något som Scuola Grande själv beskriver som ett slags venetianskt välfärdssystem. 

Under Venedigs återkommande pestepidemier strömmade människor dit för att be om hjälp och lämnade stora donationer. Pengarna gjorde att San Rocco under 1500-talet utvecklades till Venedigs rikaste brödraskap. 

Tillväxten var enorm och år 1514 hade man omkring 500 medlemmar. Den gamla lilla byggnaden räckte inte längre till. Därför började man 1517 uppföra den väldiga Scuola Grande...

Det mest fascinerande är kanske att brödraskapet fortfarande existerar. 

I dag har brödraskapet omkring 400 kvinnliga och manliga medlemmar och bedriver fortfarande välgörenhet samtidigt som det förvaltar konstskatterna. 

Jag tyckte om träfiguerna som kom till hundra år efter Tintorettos målningar gjorda av Francesco Pianta den yngre.

Hela serien är uppbyggd kring dygder och laster. Där finns exempelvis Melankolin, Äran, Avunden, Okunnigheten och andra moraliska eller mänskliga tillstånd. Serien avslutas med hyllningar till skulpturen och måleriet.

Vi besökte även tredje våningen där skattkammaren i Scuola Grande di San Rocco var belägen.

I skattkammaren finns en omfattande samling relikvarier och liturgiska föremål.  

Tema vila mycket fortsätter....