I sällskap med författare
Det är helt otroligt att det redan är 10 juni!
Sommaren är i full blom, dofter av växtlighet är stundvis berusande och det är fullt med människor som dinglar med fötterna på bryggorna längs med Fyrisån.
Den 10 juni är också dagen som Uppsala författarsällskap hade sin traditionsenliga sommarfest, strategiskt belägen efter fyra författarpresentationer!
Kan det bli mycket bättre?
Litteraturens hus är byggt precis bredvid Fyrisåns svarta vatten - på Vattugränd 2 i Uppsala i Kulturkvarteret Walmstedtska på Sysslomansgatan 1.
Den här dagen hade huset finbesök av fyra Uppsalaförfattare: Jan Hiller, Linda Åhgren, Camilla von Below och Sebastian Johans.
Det är så otroligt roligt att lyssna inte bara till det som sägs vad gäller livserfarenheter och berättelser utan även hur det sägs.
Var och en av författarna hade sin egen blick och sin alldeles egna rytm som fick ta plats under 20 minuter.
Jan Hiller och jag har ofta hamnat bredvid varandra när vi haft bokbord under Kulturnatten och andra event. Det var spännande att nu får sitta tillbakalutad och lyssna på honom.
Han valde att berätta om sitt långa och spännande liv och det slår mig allt oftare vad mycket erfarenhet människor som vandrat länge på jorden har samlat på sig.
De har inte bara läst om historiska milstolpar utan själva upplevt det.
Jan Hiller har skrivit hela sitt liv och fått uppskattning för sitt skrivande. Han tycks ha ett särskilt intresse för alla spännande invecklingar som kan finnas på ett äldreboende.
"Deckare och spänning kryddad med humor. Mitt i staden, intill den stora parken, ligger det charmfulla och eftertraktade äldreboendet Veteranmyset. Dit flyttar Hugo, sedan han skadat och skrämt ett par rånare på flykt med kryckan. Inte heller på boendet är det helt lugnt, men mer omväxlande. Här händer de mest oväntade saker, såväl inom som utom lagens råmärken. Till detta bidrar sällskapsdamen, giftblandande apotekaren, omplacerade bankkassörskan, Pumpen, Egons blandade konstverk, 92-åriga Disa med utsikt, kikare och kamera, kontaktannonsen, ett ryskt mångmiljonarv och mycket annat. De boende liksom personalen stortrivs. Samtidigt som kommunalpolitikerna oroar sig för rykten om spöken, koppleri, konstkupp, livfulla fester, polisnedslag och annat, värre än så."
Efter Jan fick Linda Åhgren ta plats på den lilla scenen.
Linda Åhgren har verkligen många järn i elden.
Hon är gymnasielärare i Uppsala, har skrivit flera läromedel, föreläsare, håller i workshops om kreativt skrivande och skriver själv så pennan glöder.
Det jag har med mig mest från hennes presentation är vikten av skrivande för att tänka, sortera tankar/känslor och berätta historier som skriker och vädjar om att få berättas. Som barn fastnade hennes blick på uteliggaren på parkbänken och som vuxen på flyktingar från Ukrainakriget liksom kvinnor som tvingats leva i våldsamma förhållanden - för att nämna några exempel.
Hennes bok som hon läste ur heter Kosackdöttrar och handlar om en mor och hennes dotter i krigets Ukraina. Hon skriver med flyt och inlevelse om hur det är att uppleva krigets fasor men även styrkan som finns i kärlek.
"Den 24:e februari 2022 förändras allt. Den unga mamman Anja och hennes dotter Inna hamnar på olika sidor om den röda linjen under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Deras återförening fördröjs gång på gång av nya komplikationer. Parallellt med krigets faror, utkämpar Anja en kamp mot klockan, då ryssarna tar föräldralösa barn. För att rädda sin dotter ger sig Anja ut på en riskabel färd in på ryskockuperat territorium. Handlingen utspelar sig i och kring Zaporizjzja i skuggan av kärnkraftverket i södra Ukraina, där glimtar ur familjens, och därmed Ukrainas, historia skymtar. Zaporizjzja var en gång hemvist för kosacker. Dessa lever vidare i minnen, gatunamn och skrönor. Huvudpersonerna anländer som flyktingar till Sverige i oktober 2022. I mötet med svenska volontärer återger Anja sin historia. Kosackdöttrar är en roman baserad på verkliga händelser."
Den tredje författaren som fick möjlighet att berätta om sitt skrivande är en 'gammal' teatervän till mig vid namn Camilla von Below. Så roligt att ses efter alla dessa år.
Camilla är både psykolog och psykoterapeut och arbetar idag som lektor på Stockholms Universitet. Parallellt med detta har hon skrivit flera facklitterära böcker med fokus på anknytningsteori som har blivit vida uppskattade. Utöver detta är hon aktiv i poddar om psykologi och existentiella frågor.
Hon påpekade inledningsvis att hon ännu inte har skrivit en skönlitterär bok eftersom hon har svårt att färdigställa fiktiva berättelser.
Samtidigt var min spontana reaktion när jag lyssnade till ett uppläst avsnitt ur en av hennes böcker, att Camilla har en fin förmåga att skriva på ett sätt som får läsaren/lyssnaren att fullkomligen sugas in i historien.
Människorna som skildras får kropp, liv och känslor som sen sakligt och pedagogiskt diskuteras med stöd i forskning om anknytningsteori.
"Varför hamnar jag hela tiden i samma roll i relationer? Vågar jag lita på att andra vill mig väl? Får jag visa att jag blir arg och ledsen? Kan andra tycka om mig? Erfarenheter från nära relationer under våra första år bevaras som kartor över hur det är att vara med andra –anknytningsmönster. De styr vår uppmärksamhet när vi möter nya människor och de formar vår självbild.
De tidiga relationerna påverkar oss – men de bestämmer inte allt. Genom att våga utveckla nya sidor, upptäcka känslor som man har undvikit och se sitt samspel med andra på ett nytt sätt kan man utvecklas. Vi kan skapa en trygg anknytning i efterhand.
Psykologen Camilla von Below berättar om de förflutna relationernas påverkan på nuet – och hur vi kan bli fria att agera på nya sätt. Forskning, exempel och reflektioner vävs ihop till berättelser om våra relationer, där du också får följa ett antal personer och se deras utveckling.
Anknytning i relationer är till dig som undrar hur dina relationer format dig. Den är till dig som anar att tidigare erfarenheter står i vägen och vill bli fri att göra på ett nytt sätt. Den är också till dig som vill hjälpa ditt barn till en trygg anknytning.
Camilla von Below pratar om anknytning i relationer i podden Förkroppsligad psykologi. Finns där du lyssnar på podd, t.ex. här."
Den siste personen för dagens författarstafett var Sebastian Johan.
Sebastian Johan är idag en frilansande konstkritiker som skriver för, bland andra, Dagens Nyheter. Tidigare arbetade han som konstkritiker på Uppsala Nya Tidning.
Det slog mig att det är många bland Uppsala Författarsällskap som är journalister - vilket kanske är föga förvånande då nyfikenheten att beskriva, levandegöra, problematisera och förstå världen förenar de båda yrkena.
Sebastians första roman Broarna kom ut 2020. Den fick mycket fina recensioner och nominerades även till Nordiska rådets pris. Efter denna roman har nya kommit till och han valde att läsa ur den senaste: Svanhopp - roman om en död far. Även den har nominerats till Nordiska rådets pris.
En del av boken skildrar en obduktionsrapport, vilket var ett intressant grepp att betrakta en människa. Avsnittet vi lyssnade till beskriver en son som ser sin far visa hur ett riktigt svanhopp ska se ut.
Beskrivningen är detaljerad, ren och vacker och mycket av skildringen finns i mellanrummet - bland orden som inte sägs.
"Fadern dör och sonen står kvar med sorgen, frågorna, förebråelserna, skulden. Den döde, en känslosam levnadskonstnär, möjligen odugling, har hittat genvägar och ursäkter så länge sonen kan minnas. Det största löftet som aldrig infriades var kanske fadern själv, och hans besvikelse och självhat får nu fritt spelrum i sonen, som inleder en undersökning av den äldres liv och död, lika mycket för att finna honom som för att befria sig från honom, den snacksalige suputen, charmören och trixaren som trots grotesk övervikt alltid kunde prestera ett perfekt svanhopp från hög höjd.
Sonens minnesarbete blir till en glimrande barndomsskildring i vilken fadern alltid tycks sväva någonstans där ingen kan nå honom. En berättelse om medberoende, förlust och tillkortakommanden - men kanske mest av allt om kärlek."
Tack alla ni som presenterade och tack alla ni eldsjälar på Uppsala Författarsällskap som anordnade festen och bidrar till att hålla denna viktiga verksamhet vid liv.
It’s absolutely incredible that it’s already 10 June!
Summer is in full swing, the scent of the foliage is at times intoxicating, and the jetties along the Fyris River are teeming with people dangling their feet in the water.
10 June is also the day on which the Uppsala Writers’ Society had planned its traditional summer party, strategically scheduled after four author presentations!
Could it get much better?
The House of Literature is beautifully situated alongside the black waters of the Fyris River. The building is situated at Vattugränd 2 in Uppsala, in the Walmstedtska Cultural Quarter on Sysslomansgatan 1.
On this day, the building welcomed four distinguished Uppsala-based authors: Jan Hiller, Linda Åhgren, Camilla von Below and Sebastian Johans.
It is such a delight to listen not only to what is said regarding life experiences and stories, but also to how it is said.
Each of the authors had their own perspective and their very own rhythm, which they were given 20 minutes to share.
Jan Hiller and I have often found ourselves standing next to each other when selling books during Culture Night and other events. It was exciting to now be able to sit back comfortably and listen to him.
He chose to talk about his long and exciting life, and it strikes me more and more often lately just how much experience people who have walked the earth for a long time have accumulated. They have not only read about historical milestones but have experienced them first-hand.
Jan Hiller has been writing all his life and has been highly regarded for his writing. He seems to have a particular interest in all the intriguing twists and turns that can occur in a retirement home.
"Crime and suspense spiced with humour. In the heart of the city, next to the large park, lies the charming and sought-after retirement home Veteranmyset. This is where Hugo moves to, after injuring and scaring off a couple of fleeing robbers with his crutch. Nor is life at the home entirely peaceful, but rather full of variety. Here, the most unexpected things happen, both within and beyond the bounds of the law. Contributing to this are the companion lady, the poison-mixing chemist, the redeployed bank teller, Pumpen, Egon’s mixed bag of artworks, 92-year-old Disa with her view, binoculars and camera, the personal ad, a Russian multi-million-pound inheritance and much more. Both the residents and the staff are thoroughly enjoying themselves. Meanwhile, local politicians fret over rumours of ghosts, pimping, art scams, lively parties, police raids and other, far worse things."
After Jan, Linda Åhgren took to the small stage.
Linda Åhgren certainly has many irons in the fire. She is a secondary school teacher at Celsius School in Uppsala, has written several teaching materials, is a lecturer, runs workshops on creative writing, and writes herself so that her pen glows.
What I took away most from her presentation is the importance of writing for thinking, sorting through thoughts and feelings, and telling stories that scream and beg to be told.
As a child, her gaze was drawn to the homeless man on the park bench; as an adult, to refugees from the war in Ukraine, as well as women forced to live in violent relationships – to name but a few examples.
The book from which she read is called Cossack Daughters and is about a mother and her daughter in war-torn Ukraine. She writes with fluidity and empathy about what it is like to experience the horrors of war, but also about the strength found in love.
"On 24 February 2022, everything changes. The young mother Anja and her daughter Inna find themselves on opposite sides of the front line during Russia’s full-scale invasion of Ukraine. Their reunion is repeatedly delayed by new complications. Alongside the dangers of war, Anja is fighting a race against time as the Russians take in orphaned children. To save her daughter, Anja embarks on a perilous journey into Russian-occupied territory. The story is set in and around Zaporizhzhia, in the shadow of the nuclear power plant in southern Ukraine, where glimpses of the family’s – and thus Ukraine’s – history can be seen. Zaporizhzhia was once home to Cossacks. They live on in memories, street names and legends. The main characters arrive as refugees in Sweden in October 2022. In her encounter with Swedish volunteers, Anja recounts her story. *Cossack Daughters* is a novel based on real events."
The third author who had the opportunity to talk about her writing is an ‘old’ theatre friend of mine named Camilla von Below. I can barely remember which year it was that we last saw each other...
Camilla is both a psychologist and a psychotherapist and currently works as a senior lecturer at Stockholm University. Alongside this, she has written several non-fiction books focusing on attachment theory, which have been widely acclaimed. In addition, she is active in podcasts on psychology and existential issues.
She pointed out at the outset that she has not yet written a work of fiction because she finds it difficult to complete fictional stories.
At the same time, my spontaneous reaction when listening to a read-aloud excerpt from one of her books was that Camilla has a wonderful ability to write in a way that completely draws the reader/listener into the story. The people portrayed are given substance, life and emotions, which are then discussed objectively and pedagogically, supported by research on attachment theory.
"Why do I always end up in the same role in relationships? Do I dare to trust that others mean me well? Am I allowed to show that I get angry and sad? Can others like me? Experiences from close relationships during our early years are preserved as maps of what it’s like to be with others – attachment patterns. They guide our attention when we meet new people and shape our self-image.
Early relationships influence us – but they do not determine everything. By daring to develop new sides of ourselves, discovering feelings we have avoided and seeing our interactions with others in a new light, we can grow. We can create a secure attachment retrospectively.
Psychologist Camilla von Below discusses the impact of past relationships on the present – and how we can become free to act in new ways. Research, examples and reflections are woven together into stories about our relationships, where you can also follow a number of people and see their development.
Attachment in Relationships is for you if you wonder how your relationships have shaped you. It is for you if you suspect that past experiences are standing in your way and you want to be free to do things differently. It is also for you if you want to help your child form a secure attachment.
Camilla von Below discusses attachment in relationships on the podcast ‘Embodied Psychology’. Available wherever you listen to podcasts, e.g. here."
The final contributor to today’s author relay was Sebastian Johan.
Sebastian Johan is a freelance art critic who writes for, among others, Dagens Nyheter. Previously, he was employed as an art critic at Uppsala Nya Tidning. It struck me that many members of the Uppsala Writers’ Society are journalists by profession – which is perhaps hardly surprising, given that the curiosity to describe, bring to life, problematise and understand the world unites many writers.
Sebastian’s first novel, *Broarna*, was published in 2020. It received excellent reviews and was also nominated for the Nordic Council Literature Prize. Since then, he has written several more novels but chose to read from his latest, *Svanhopp – a novel about a dead father*. This too has been nominated for the Nordic Council Literature Prize.
Part of the book depicts a post-mortem report, which was an interesting way of looking at a human being. The section we listened to describes a son watching his father demonstrate what a proper swan dive should look like.
The description is detailed, pure and beautiful, and much of the narrative lies in the gaps – among the words left unsaid.
“We don’t know very much, or perhaps we know everything.”
“The father dies and the son is left with the grief, the questions, the reproaches, the guilt. The deceased, an emotional bon vivant, perhaps a good-for-nothing, has found shortcuts and excuses for as long as the son can remember. Perhaps the greatest promise that was never fulfilled was the father himself, and his disappointment and self-loathing now find free rein in the son, who embarks on an investigation into the elder’s life and death, as much to find him as to free himself from him—the talkative drunkard, the charmer and trickster who, despite his grotesque obesity, could always perform a perfect swan dive from a great height.
The son’s work of remembrance becomes a sparkling portrayal of childhood in which the father always seems to be floating somewhere where no one can reach him. A story of codependency, loss and shortcomings – but perhaps most of all, of love.”
Thank you to everyone who presented, and thank you to all the passionate souls at the Uppsala Writers’ Society who organised the event and help to keep this important work alive.
Kommentarer
Skicka en kommentar