Förkyld i både Cologne och Köln

 

Vi lämnade en krasslig Eleonora i Lund, med en näsa som hade kunnat mäta sig med Rudolfs och på väg hem så blev Fredrik allt blekare bredvid min sida.  

När vi efter elva timmars bilkörning äntligen rullade upp på Västbackas uppfart så kunde han knappt sitta upprätt. Det visade sig att stackarn hade hög feber. 

Själv mådde jag bra -  

- tills jag kom till Köln (ty) eller Cologne (fr) dagen efter.


Flyget till Düsseldorf gick förhållandevis bra men det var inte det lättaste att ta sig med flygtåget till Düsseldorfs tågstation. Det stod en hord med trötta resenärer i det trånga uttrymmet vid flygtågen och väntade på att hoppa på. 

När de små tågen anlände var de redan fulla och i bästa fall kunde en eller två personer klämma sig in i kupén med sina resväskor. 

Det tog nästan två timmar att komma med det tåget. 

Där började min huvudvärk.   
 


Cologne/Köln var trots allt på bra humör och solen log brett när jag och den oranga resväskan skramlade oss av tåget och det var skönt att hotellet som Niklas bokat låg nära stationen. 

Cologne/Köln, som ligger hyfsat nära den Belgiska gränsen, är idag Tysklands fjärde största stad och har ungefär 2000 år på sin 'breda nacke'. 

Staden började som en romersk bosättning  under 100-talet och blev även den romerska provinsens huvudstad. 

Platsen som ligger strategiskt placerad vid floden Rhen blev inte bara en central handelstad under medeltiden utan även en del i det starka Hansaförbundet.  


Över floden Rhen kravlar sig den böljande Hohenzollernbrücke bron som också kallas för Colognes/Kölns kärlekslås bro [Cologne's Love Locks Bridge]. Över åren har 80 000 järnlås hängts på bron vilket betyder att 40 000 par har vandrat upp på bron och lovat varandra evig kärlek. 



Var sitt lås klickas fast på räcket medan nycklarna slängs ner i Rhens vivlande vatten - med förhoppningen om att ingen hittar dem och därigenom låter kärleken vara förseglad för evigt.  

Floden har fått ett rejält lager med nycklar som samlats på hög på dess botten och den stackars bron har börjat gnälla över de extra 2 ton med vikt som lagts på och staden har behövt plocka bort lås för att inte bygget ska raseras. 

'Domen' är UNESCO-skyddad sedan 1996.

Cologne/Köln är mest känd för den enorma katolska katedralen [Kölner Dome/Hohe Domkirche zu Köln]. 

Konrad I beordrade bygget från 1248 som först färdigställdes 600 år senare (år 1880). Dess spiror sträcker sig högt upp i skyn i närheten av stationen. 

Den gotiska byggnaden är sannerligen stor men något lortig. 

Katedralen på 157 m är världens största tvåtornade katedral, den nästhögsta katedralen i Europa efter Ulmer Münster i Ulm och den tredje högsta katedralen i hela vida världen. Det visade sig även att den är den mest besökta platsen i Tyskland med sex milioner besökare varje år.   


En av anledningen till bygget av Colognekatedralen, vars enorma yttre har sagts göra självaste djävulen avundsjuk, var för att de medeltida styrande ville hedra relikerna från de tre vise männen som sägs finnas i kyrkan. 
   

Efter att de tre kungarna besökt Jesubarnets krubba så tycks de ha gått upp i rök tills Heliga Helena även kallad Helena av Konstantinopel (246/248 – 330), mor till Kejsare Konstantin, hittade kvarlevorna av kungarna och transporterade dem till Istanbul. 

Relikerna togs  därefter till Milan 314 och därefter till Cologne 1164.


Världens äldsta krucifix finns även att beskåda där, nämligen Gero Krucifixet från 970-talet. 


 Själva katedralen bombades 84 gånger under andra världskriget men dess storlek skyddade den från att förstöras helt. Många hävdar att det är ett mindre mirakel. 

Katedralen har även otroligt gamla och välbevarade kyrkfönster. Bibelfönstret i den axiella kapellet är från omkring 1260 och är det äldsta fönstret i katedralen.
 
                   

För den som inte är dunderförkyld, eller lider av andra krämpor, finns möjlighet att vandra upp de 500 stegen till 'Den feta Peters Klockan' som är den största klockan som dinglar fritt i världen. 

Det tycks generellt sett finnas en stolthet och värde över att vara 'störst'. Storlek verkar, med andra ord, definitivt ha betydelse här.  

Med hjälp av alvedon tog jag mig runt kyrkan och såg flera präster alternativt vakter i illröda särkar som diskret iakttog oss turister.

 Det mest dramatiska som hände under turen var att en asiatisk kvinna pilade förbi mig i gången tätt följd av en kvinna som knappt kunde springa snabbt med den otympliga röda dräkten på sig medan hon med låg röst skrek: "stanna" och "stoppa henne".  

Eller mer korrekt: 

"Halt! Halten Sie sie auf!"
  
  Vad exakt som hände vet jag inte men den kvinnliga prästen/vakten såg inte glad ut när hon kom emot mig efter ett tag.  


År 1927 lanseras en stumfilm som delvis utspelade sig i och runt katedralen med filmtiteln Tiggaren från Cologne Katedralen som Rolf Randolf regisserade. 


Tro för mig är något högst personligt som inte kan påtvingas oss av en institution, och det står inte nödvändigtvis i krig med vetenskap - men förutsätter att det finns en lyhördhet och öppenhet för ny information som kan röra om och förändra vår egen uppfattning av världen vid behov.  

Om tron stänger dörren till omvärlden för att skydda sin egen fullkomlighet förvandlas den till dogma eller fanatism som kan vara riktigt farligt för ett samhälle. 

Jag kan därför inte låta bli att tänka på det som en äldre forskare från Spanien berättade under middagen igår, hämtad från sina många år som lärare inom universitet i Madrid. Hans undervisning väcker ibland starka känslor. Ett exempel: 

Läraren: "Flera av symbolerna och bilderna som gestaltas av kyrkan är våldsamma eftersom de innehåller blod, mord och spjut som sticker ur kroppar med mera. Vi behöver vara medvetna om att detta inte är lätt för alla att se."

Student: "Jag håller inte med dig."

Lärare: "Våld brukar definieras så här [...] och det finns mängder av bildbevis"

Student: "Ja, men jag tycker inte att det är våldsamt och blir riktigt stött av att du säger det."  

Lärare: "Kan du utveckla dina tankar lite mer sakligt. Vad är våld för dig?"

Student: Tystnad.  

Respekt är viktigt men medan kyrkor har tro i förgrunden har universitet vetenskap, kunskap och belägg i förgrunden. 


Under Franska revolutionen blev Cologne ockuperad av fransmän och kyrkan gjordes om till ett fängelse, stall och förvaring.  

Fransmännen under denna tid hade inte mycket till övers för kyrkans förtryck av människor. Mängder av kyrkor och kloster i Frankrike plundrades och förstördes under denna period. 


Bredvid katedralen ligger den moderna Philharmoniska Konserthuset. 

Det var lite intressant eftersom det runt torget framför stod vakter utplacerade som tålmodigt förklarade för ivriga turister att de skulle undvika att ta vägen över torget eftersom deras steg, som klapprar över den tegelbeklädda marken, stör ljudet i salen. 

Jag räknade till fem vakter och undrar om det inte är billigare att bygga ett staket runt stället eller dra ett band runt torget vid behov.  


Byggnaden färdigställdes 1986 och har sedan dess haft 400 konserter samt 600 000 besökare årligen. 


Den Stora Martinkyrkan som ligger i anslutning till 'gamla staden' känner sig sannolikt lite bortglömd i skuggan av sin enorma storebror. 

Martinkyrkan som var hem för Benediktinska munkar byggdes på romerska ruiner mellan 1150 och 1250. 

                                          

Många av statyerna som jag såg i centrum var av män, men jag hittade några få statyer som föreställde kvinnor. Vissa var inte så upplyftande utan tycks uttrycka en hel del lidande. Det var inte bara jag som var fascinerad av den lidande fontänen. 


Duvan som gjorde mig sällskap tog varv efter varv runt vattnet och böjde sig alltid ner på exakt samma ställe för att klunka i sig vätska. 

Jag räknade till fyra varv innan jag gick vidare och kom fram till att vi alla har olika intressen och passioner i livet.



Med tanke på att nästan 95 % av Köln förstördes av bomber under andra världskriget så känns det inte helt rätt att kalla 'gamla staden' för gammal. 


Flera torg har skapats i de färglada 'äldre' kvarteren med kaféer och restauranger som ligger utspridda här och där. 




På huvudgatan såg jag en intressant butik som sålde statyer i alla dess former och storlekar: gorillor, katter, hästar, pornografiska poser med mera.   


Butiken fullkomligen dignade av föremål och jag undrar hur många de lyckades sälja per vecka. 


Huvudgatan var full av turister och termometern i slutet av augusti låg på 29 grader. Det var riktigt varmt och vid det laget började även jag att få feber. 


Det är helt fantastiskt att jag lyckades med bragden att presentera vår forskning under HEIRNET-konferensen under denna resa. 

Jag hann till och med ha flera givande samtal med forskare runt om i världen, inte minst med kvinnan från Singapores utbildningsministerium som själv forskar om frågor vi intresserar oss för.   

Hon fann vår presentation spännande, inte minst teoridelen. 



På kvällen landade styrgruppen i VR-projektet, minus Jan, på Peters Brauhaus som är känd för sin öl. 





När vi kom var det fullt av folk, men det var nästan tomt när vi tog oss därifrån vid tio.   

Jag uppskattade verkligen samtalen om demokrati som vi talade om. Heather berättade, bland annat, att Australien har gjort röstning inför val obligatorisk och vi diskuterade frihetens betydelse och begränsningar för samhällen. 

Viktiga frågor!

Vi fick också ett signerat ex. av Fredriks nya bok som låter lockande att få läsa. 


Handling: "Alltsedan politiker i inledningen av 1800-talet började tala om en sammanhållen enhetsskola för hela befolkningen har man också debatterat visionerna om hur en föredömlig framtida medborgare ska kunna formas. Olika idealbilder av den goda medborgaren har avlöst varandra, emellanåt abrupt och andra gånger mer utdraget.

Här analyserar historikern Fredrik Alvén politiska dokument för skolans styrning och försöker blottlägga vilka karaktärsdrag makthavarna sett som önskvärda. Önskemålen har växlat: från underdåniga lutheranskt troende medborgare, via meritokratiska kompetenta invånare, kollektivt solidariska lagspelare fram till entreprenörsdrivna medborgare som med lätthet navigerar på den fria marknaden.

Utgångspunkten för analysen är teorier om människans temporala orientering och Alvén visar hur idéerna utgått från föreställningar om en gången tid för att förstå samtiden och skapa sig uppfattningar om framtiden. Hans studie ger på så sätt också en beskrivning av skolans form och innehåll från tidigt 1800-tal till och med 1990-talet."


Nu har jag ingen röst kvar över huvudtaget och har valt att arbeta från hotellrummet idag för att orka med morgondagen.  

Kommentarer

Populära inlägg